Olika grunder och dess pris

grundgjutningDet finns idag tre stycken olika grunder som man kan välja mellan när det är dags att bygga hus. Valet som man gör beror på hur marken ser ut, vilken typ av hus man vill ha samt husbyggarens egna önskemål.

Betongplatta
Det är vanligt idag att man gjuter en betongplatta till nya hus, och det har sina fördelar och nackdelar. Att gjuta den är relativt billigt och enkelt och det ger en bra stadga till det tänkta huset, förutsatt att marken är relativt plan och att det inte finns någon berggrund direkt under plattan. En solid betongplatta är även ett bra sätt att förhindra att radon kommer in i huset, så det är något man definitivt bör överväga om man väljer att bygga i en zon där det finns en risk för det.

Förutsättningen för att det ska fungera som det är tänkt är att plattan är armerad och ligger stadigt, samtidigt som fukt hindras från att komma in i huset genom olika fuktspärrar. Man måste därför se till att plattan man gjutit verkligen är torr innan man börjar bygga huset. Gör man inte det så kommer man att få stora problem. Det största problemet med en platta är att den blir ganska svår att hantera om det skulle behövas dras nya vatten- och avloppsledningar. Eftersom betongplattan också är solid, och att betong i sig har en kylande effekt, gör att golven i ett sådant hus kommer att kännas kallare, vilket ofta innebär att man gjuter med värmeslingor för att golven ska värmas med golvvärme.

Krypgrund och torpargrund
Torpargrund är föregångaren till krypgrunden. De är en av de absolut enklaste formerna av grunder till en byggnad, som exempelvis bostadshus. Det är den typen av grund som användes främst till äldre hus och har som syfte att lyfta upp huset från marken för att man ska undvika att bostaden får fuktskador. I takt med att utvecklingen av moderna hus och deras uppvärmningssystem har gått framåt har denna typ av grund ställt till med lite olika problem.

En klassisk torpargrund byggs direkt på marken och är tillverkad av natursten, som bildar en mur som huset då ska stå på. De första typerna av dessa grunder dök upp på 1800-talet. Torpargrunden har traditionellt sett inga lufthål, och de som fanns var mest till för att katten skulle ta sig ut och in. Tack vare att man tidigare använde skorstenen som en typ av värmespridare så kunde man också hålla denna grund helt torr genom skorstenen.

Idag använder man inte skorstenen på samma sätt, man använder den inte för att laga mat i utan mer för att få värme under den kallare perioden på året. Det är inte tillräckligt för att man ska kunna hålla fukten borta, vilket innebär ett problem om man har en torpargrund, som då väldigt lätt bli fuktig. Detta förvärras sedan av att man har ett isolerat golv, som gör att fukten inte kan tränga upp genom träet.

Krypgrunden är en variant av torpargrund men är desto mer modern när det kommer till historia. På 60-talet började de användas och har ett väl isolerat bjälkslag, men konstruktionen medför också ett par risker. Den kalla luften som samlas i en krypgrund ger ofta upphov till röta och försöker man ventilera luften, som många har gjort, så gör man det hela värre. Fuktig luft kommer in genom ventilationssystemet och kan inte torka, eftersom luften i grunden redan är kall. Det man istället ska göra med en krypgrund är att isolera den så mycket man kan från början.

Källargrund
Källargrund är en klassisk grund som många använder sig av. Den fungerar också som ett extra utrymme för många, där man har plats att placera förråd, garage eller olika typer av värmepannor. Det finns även här för och nackdelar med en källare och det som avgör hur bra den fungerar avgörs oftast av hur den används.

Källargrunden har en full takhöjd och det finns oftast en trappa i huset som leder ner till källaren. Traditionellt sett har det varit platsen för pannor och förråd men i moderna tider kan man istället se att de formas om till olika rum, gärna hobbyrum. Att konstruera en källargrund är mycket enkelt och den består vanligen av betong, dessutom är den säker då man kan planera dräneringen på ett bra sätt kring byggnaden. Det finns dock såklart risker också med en källargrund och som vanligt när det kommer till grunder så är det fukten som är problemet.

Många använder idag källaren till olika saker, och har man den inredd till ett rum så innebär det att fukten kommer att bli ett stort problem. Oavsett hur du går tillväga så kommer luften i en källare aldrig bli lika bra som övrig i huset och det är därför man helst inte ska ha ett sovrum där nere. Själva problemet kommer när källaren isoleras, då kommer nämligen all inkommande fuktighet i källaren att stanna kvar där och sätta sig i väggarna, vilket kommer att ge upphov till röta. Det viktiga är att man har rätt typ av isolering för att man ska få ut det mesta av en källare, men det är svårt, speciellt om man väljer att inreda den.

Vad kostar en grund?

Som alltid när det kommer till olika byggnationer som man gör till eller för huset så är det ganska svårt att sätta ett fast helhetspris för en grund. Det beror på att det är stora variationer beroende på vilken typ av grund det är som man vill ha och dessutom spelar det roll hur stor yta som behövs grundas. Det finns alltså inget klart svar på det, även fast man kan hitta vissa riktlinjer, men det bästa man kan göra som kund är att ta in en mängd olika offerter på det arbete som man vill ha utfört för att upptäcka i vilket prisspann man rör sig kring.

Det som har blivit allra mest populärt att använda sig av idag när man väljer grund är att gjuta en platta. Det har sina fördelar, rent isoleringsmässigt, och görs arbetet på rätt sätt så kan man räkna med att få en stabil och bra grund som inte behöver kosta alldeles för mycket. En gjuten, solid betongplatta har fått oförtjänt dåligt rykte, och det beror på att när grundplattan väl började användas så gjorde man på fel sätt. Man la helt enkelt isoleringen ovanpå betongplattan, vilket då gjorde att fukt kunde tränga upp igenom betongen och via isoleringen vandra in i huset, då framför allt väggarna, och det ledde till mängder av mögelskador och fuktproblem.

Idag är det en annan historia, och genom att istället ha isoleringen under betongen så löser man det problemet som man tidigare haft. Dessutom måste man se till att dräneringen fungerar som det ska, för gör den inte det så har man gjort allt arbete i onödan, det är nämligen livsviktigt för grunden till huset att dräneringen är bra gjord, annars kommer man få riktigt stora problem.

Eftersom att det här är det vanligaste sättet idag att sätta en grund så kommer vi att gå igenom vad det kan tänkas kosta med en platta på mark, istället för krypgrunder, som oftast är något billigare om man ser till endast betongarbetet.

Kostnaderna för att gjuta en betongplatta i Stockholm är cirka 2400 kr/kvadratmeter, exklusive moms) vilket gör det ganska enkelt att uppskatta kostnaderna för din totala yta. Eftersom att denna prisangivelse är hämtad från Stockholm, där priserna är som allra högst, kan du då se det priset som du räknar ut som det högsta man kan tänkas betala, och det är inte lika dyrt på andra platser i landet. I det uträknade priset ingår lite olika saker, nämligen;

– Vattenburen golvvärme
Dränering
– Vatten- och avloppsledningar
– Grundisolering
– Betonggjutning
– Indragning av vatten och avlopp
– El och telerör, max 10 meter

Arbetet för det priset förutsätter att byggarna bedömer att det är möjligt för dig att faktiskt få en betongplatta som grund, det vill säga att marken du bygger ditt hus på tillåter det. I detta pris ingår inte heller kostnaden för uppfarter eller eventuell sprängning. Samma arbete kostar i Malmö 1800 kronor per kvadratmeter, exklusive moms.

Frågor & svar

Ska man ha platta eller krypgrund?
När man bygger hus så är det verkligen mycket som man behöver tänka på och ha med i beräkningarna, och något som kanske många glömmer är att man faktiskt redan från grunden kan välja mellan olika alternativ. Många tror kanske att det är bara är en solid betongplatta som man ska ha, så är man klar sen för att bygga huset, men det finns andra sätt att göra det på. Det hela beror helt och hållet på hur det ser ut kring och i marken när det gäller grunden, och i vissa fall kan det faktiskt vara så att det är bättre att gjuta en betongplatta än att fixa en krypgrund, och ibland precis tvärtom.

Det gäller också hur man vill att huset i sig ska vara beskaffat och var man vill lägga kostnaderna. Om man gjuter en solid platta kommer det troligen vara så att man kommer att behöva ha golvvärme för att hålla golven varma, medan man får se till att få en krypgrund väldigt väl isolerad, för att undvika fuktskador. Något som gäller för alla typer av grunder är dock att man måste ha ett väl fungerande dräneringssystem, har man inte det så kommer det fortfarande bli problem, oavsett vilken grund man har.

Vad ska man tänka på när man väljer grund?
Den som bestämmer vilka begränsningar man har att röra sig inom är det som bygger huset åt dig. Det betyder alltså att det är konstruktören som avgör vilken eller vilka typer av grunder som du har att välja mellan. Det är där som alla börjar, att ta redan på vilken typ av grund man kan ha. Det finns sedan för och nackdelar med alla typer, och här på dingrund.se kan du läsa om de olika typerna.

Vilken är den billigaste husgrunden?
Det finns egentligen inget entydigt svar på den frågan eftersom att det beror mycket på vad det är för typ av grund man vill ha och samtidigt hur man väljer att komplettera den med hjälp av olika typer av isolering och uppvärmningsalternativ. Ser man bara till kostnaden för själva betongen och arbetet det medför så är det en krypgrund som är den absolut billigaste varianten, då det innebär att inte lika mycket betong kommer att gå åt till arbetet. Däremot tillkommer kostnader med arbetet för att verkligen isolera krypgrunden på ett bra sätt, något som är betydligt enklare att göra med en betongplatta. Vill man dessutom ha golvvärme i ett hus med krypgrund kommer det också att kosta betydligt mer än vad det gör med en betongplatta (där man gjuter in värmeslingorna direkt i betongen).

Det handlar alltså väldigt mycket om hur du resonerar kring saker och ting, och framför allt kring uppvärmningsalternativ. Vill du ha det fuktsäkraste alternativet med golvvärme på billigast sätt så väljer du betongplatta. Vill du ha billigaste grunden, som inte är lika fuktsäker och dessutom kostar mer att få med golvvärme så väljer du en krypgrund.

Ger anläggning av husgrund mig rätt till ROT-avdrag?
Ja, men bara när det kommer till vissa arbeten. Att anlägga en husgrund, oavsett om det handlar om en torpargrund eller platta på mark, ger dig rätt till att utnyttja ROT-avdraget för arbetskostnaden. Men det är så att det finns vissa undantag och du kan bara ha rätt till detta avdrag om det är så att du med grunden tänker gör en ombyggnad av ditt befintliga hus eller om du gör en tillbyggnad, där grundstommen behålls intakt. Det betyder alltså att du inte kommer att kunna utnyttja ROT-avdraget om det är så att du ska bygga ett helt nytt hus eller om ett gammalt hus rivs. Så ett helt nytt hus kan därför inte få ROT-avdrag när det gäller grunden.